Vallhundar på Skabernäs

Text och foto: Tony Ernst

Ute på Skabernäs är lamningen i full gång. Hela maj månad är mer eller mindre hysterisk. Ute på de vidsträckta hagarna i marken kring godset går över sjuhundra tackor som alla ska lamma.

Det är betydligt sämre väder än vid motsvarande tid ifjol. Men fåraherde Jonas Gustafsson har inte tid att känna efter om kylan biter. Han arbetar från fem på morgonen till elva på kvällen, varje dag, i alla fall tills lamningen är över.

Ute på Skabernäs – som har en av Sveriges största fårbesättningar – går alla fåren ute så mycket som möjligt. Allt ska ske så naturligt det bara går. Vilket alltså också betyder att alla tackor lammar utomhus. Det innebär såklart merarbete för Jonas Gustafsson och hans vallhundar.

En fåraherdes viktigaste arbetsredskap är hans vallhund. Med en bra vallhund vid sin sida underlättas arbetet. I vallhundens hembygder i Storbritannien säger man att ”en vallhund gör tolv mans arbete”. Framförallt är det enormt tidssparande.

– Man har gjort undersökningar i England och kommit fram till att vallhunden är det enskilt viktigaste redskapet i Storbritanniens lantbruk, berättar Jonas Gustafsson.

Vallhunden kan vara behjälplig på gården vid många av de vanligaste arbetssituationerna som rör djurhållningen. Det är nästan omöjligt att ha en större mängd djur utan att ha hund. Jonas Gustafsson utvecklar:

– Med vallhunden så blir det lättare att samla in djuren, vilket betyder att man kan ha bättre hälsokoll på dem. Det är också lättare att flytta djuren från olika beten. Vallhunden möjliggör också att man kan ha större enheter djur.

Detta kräver såklart att man kan sköta sin vallhund. Jonas Gustafsson är en av Sveriges främsta vallhundsexperter. Han har vunnit SM och Nordiska mästerskapen i fårvallning, och kom 2004 tvåa i EM i Holland. Grunderna i arbetet lärde han sig när han arbetade på Lonscale Farm i Lake District i nordvästra England under 1998 och 1999.

– Jag älskar samspelet mellan hund och får, det måste finnas en ömsesidig respekt mellan hunden och fåret. Det ska vara lite som en dans, först leder fåret, sedan tar hunden över och bestämmer. Bäst är de hundar som använder sig av ”eye”, en sorts teknik där hunden kontrollerar fåret genom sin blick.

En vallhund bör ägnas ett år åt att tränas, först då kan den anses fullärd och användas i arbete. Man kan börja träna hunden vid tolv månaders ålder. I Sverige är det dock inte alls lika vanligt med vallhundar som i exempelvis England. En stor anledning är kulturen. Men det finns fler.

– Det finns en massa konstiga föreställningar om vallhundar i Sverige, säger Jonas Gustafsson. Vi har ju inte samma tradition här. Det är mycket mer fokus på tävling i Sverige, vi har inte fokus på djurhanteringen. Det är synd.

Vi ger oss ut i den fyrhjulsdrivna bilen. Jonas kör mycket sakta runt på ängarna där fåren går i grupper och betar. Plötsligt ser hans vaksamma ögon något som inte ser rätt ut. Då stannar vi bilen, stänger av motorn och tar ut vallhunden. Den hund Jonas använder idag heter Tyke, det uttalas [tajk] och betyder ”byracka” på nordengelsk slang.

Jonas utdelar snabba order till hunden på engelska. Ofta behöver han inte ens göra så mycket, det räcker att han tittar och pekar på fåret som ska ringas in så förstår Tyke. Här får man se allt det som Jonas beskrivit utföras i praktiken. Det är ett imponerande arbete.

Under den timme jag följer med i arbetet under förmiddagen händer det flertalet incidenter där vallhunden visar sig vara ett osvikligt arbetsredskap.

En tacka, en förstföderska, visar sig ha svårt att föda. Jonas och Tyke samlar in den och Jonas hjälper till att förlösa lammet. En tacka går illa. Då fångas den in och får sina klövar klippta. Ett lamm har gått ner sig i en ett kärr. Då måste tackan och hennes andra lamm fångas in och sättas i vagnen för transport till fårstallet, där det smutsiga lammet ska rengöras och värmas och sen få mjölk av tackan.

Vallhundar är ingen stor affär i Sverige idag, men Jonas Gustafsson tror kanske ändå att det kan komma att växa framöver.

– I och med EU, där man går mot större gårdar med fler djur på varje gård, så kan nyttan av vallhundar bli större. Det är ju nästan omöjligt att ha en större mängd djur utan att ha vallhund.

Faktaruta vallhundar:
Ras: nästan alltid border collies
Ursprung: första gången border collies nämns i texter är på 1570-talet, då som ”herdens hund”
Seriös avel: sedan 1906, då International Sheep Dog Society i Storbritannien började registrera border collies
Sverige: hit kom border collien troligtvis på 1920-talet